På nyligen gjorda studier om barn med hydrocefalus så drabbas ca:

20% av autistiska symptom
Ca 30-50% uppvisar beteendeproblematik
samt många får minnes och uppmärksamhetsproblem
Mera om "biverkningarna" av HC
kan du läsa *här* en resume från träffen i Borås 2003

...................................................................................................

Autism och autismliknande tillstånd

Autism och autismliknande tillstånd är ett samlingsbegrepp för tidigt debuterande handikapptillstånd
som utmärks av samtidigt förekommande
svåra störningar i kontakt- och kommunikationsförmågan och en kraftig begränsning av
beteende- och intresserepertoaren.
Utöver de symtom som blir följden av dessa störningar finns ofta en mängd åtföljande symtom,
som kan skilja sig från en person till en annan,
och som inte är nödvändiga för att ställa diagnosen.
Spännvidden inom handikappgruppen är stor.
Många har också ett begåvningshandikapp och ofta
förekommer flerhandikapp i kombinationer med utvecklingsstörning, epilepsi,
syn- och hörselskador.
Andra är normal- eller välbegåvade.

Även om många personer med autism och autismliknande tillstånd också har ett begåvningshandikapp,
har de en annorlunda, extremt ojämn,
begåvningsprofil och specifika inlärningsproblem som
skiljer dem från andra med utvecklingsstörning.
Flera studier tyder på att en av grundstörningarna,
när det gäller inlärning, medför att personer med autism och autismliknande tillstånd
inte kan föreställa sig att andra människor tänker och känner,
dvs att andra människors beteenden och handlingar
styrs av inre mentala processer.

Länge trodde många att autism hade ett orsakssamband med
störd föräldra- barnrelation.
Några hållbara forskningsresultat som stödjer en sådan
uppfattning har inte framlagts.
Sociala faktorer spelar stor roll ifråga om barnets
möjligheter till anpassning i sin miljö,
men ingeting tyder på att sådana faktorer
- eller psykologiska faktorer - har något orsakssamband med autism.
Resultat från studier och undersökningar pekar entydigt mot
biologiska störningar som grundorsak vid autism.
Bland dem flera väldefinierade genetiska eller kromosomalt
betingade sjukdomar.
Några av de vanligaste är tuberös skleros,
fenylketonuri och Fragil X.

Grupper som räknas in under diagnosen autism och autismliknande tillstånd är

* Autism
* Atypisk autism
* Asperger syndrom
* Disintegrativ störning
* Rett syndrom

Texten från www.autism.se

.................................................................................................

ADHD - Ärftlighet och förekomst

Ärftligheten spelar en dominerande roll när det gäller förekomsten av ADHD
vilket innebär att flera personer inom samma släkt ofta har likartade svårigheter.
80 % av barn med ADHD har släktingar med likartade problem enligt Tore Duvner (1997).
2-3 % av barn i lägre skolåldern har ren ADHD utan andra funktionsstörningar.
Ytterligare omkring hälften av de som har DAMP har ADHD som den mest handikappande delen av sina DAMP-symtom.

Koncentrationssvårigheter

Vi brukar i vardagligt tal prata om att personer med neuropsykiatriska
diagnoser har koncentrationssvårigheter.
Det är dock ett mycket vitt begrepp som är beroende av en rad faktorer som
t.ex. uppmärksamhet, reglering av aktivitetsnivån, impulskontroll, perception,
språklig förmåga, automatiseringsförmåga etc.
Hos en person med ADHD är koncentrationssvårigheterna varaktiga
och de kommer till uttryck i en rad olika situationer.

Forskning

Mycket forskning pågår runt om i världen för att finna svaret på varför vissa barn
lider av motorisk överaktivitet, koncentrationssvårigheter och impulsivitet.
Under en längre tid har man vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm
studerat såväl hyperaktiva som "normala" barns uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga,
samtidigt som man med hjälp av EEG mätt barnens hjärnaktivitet.
Syftet har varit att följa sambandet mellan hjärnans mognad och barnets
förmåga att ta emot sinnesintryck och att handla ändamålsenligt.
Hitintills har studien vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus visat att ADHD
kan vara ett uttryck för olikheter i hjärnans mognad och utveckling

Texten från Neuronätet